Var: Anderna, Peru
När: 2001
Jag var och hälsade på min släkt i Peru, och min mamma som kommer därifrån vill visa landet och vi åker buss kring ringlande serpentinvägar upp i bergskedjan Anderna.
Vi stannar till vid en taverna som har 5 toaletter på ungefär 200 turister.
Jag, som druckit en del vatten och kokablads-te, behöver en toalett och det SNABBT.
... men snabbt går det inte. 20 minuter står jag i kö för att gå på toa, när jag kommit fram till dörren märker jag att det varken finns papper eller en toaring att sitta på. Det är kiss på golvet. Det är KANSKE den skabbigaste toaletten jag varit på i mitt liv. Tänk er toaletten i Trainspotting (bilden nedan).
Efter att mor räckt mig toapapper blir det att ransonera mina 6 rutor papper. Vad gör jag? Testar att kissa stående för första gången i mitt liv (jag är en storstadstjej som vid den tidpunkten aldrig gått på mulltoa eller bajamaja, ännu mindre stått och kissat) är uteslutet. Det var bara att släppa äckelkänslorna och lägga papper runt toaletten så jag kunde sätta mig direkt på stolen. Precis som på bilden låg ringen bredvid toaletten (såg jag självklart när jag suttit mig ned) men den var spraylackerad med intorkat kiss så mina 6 rutor skulle inte räcka att torka av ändå. Med endast 2 rutor kvar försökte jag torka bort allt kiss men fick lite på fingrarna. Usch, usch usch. Det värsta var dock inte detta, utan att det inte fanns något ställe att tvätta och skölja av sig.
Japp, jag gick runt med kiss på händerna i Peru när jag var 13 år. Nästa gång har jag med mig våtservetter och en hel rulle toapapper. Helst en hopfällbar toaring också, eller en egen stomi-påse.
... några dagar senare fick jag min första mens, en miljon mil från närmsta 7eleven eller Pressbyrå. Men räds ej! Fler Peru-(skit)-historier tillkommer.
